Senaste inläggen

Av Annika - 14 februari 2008 09:32

2008-02-14 09:32 Bangkok, Bangkok, Thailand


Efter varldens segaste flygresor sa landade jag antligen i Bangkok. Under sista resan sa hade jag en gammal fransk gubbe bredvid mig som inte forstod ett ENDA ord pa engelska. Han kunde inte ens thank you. Jag lyckades fa ur mig mer franska ord an vad han kunde engelska.
Han bara fnos nar han sag lappen man skulle fylla i for att fa visum i Thailand, det stod ju inte pa franska, hur skulle han kunna forsta? Jag funderar fortfarande pa hur han lyckades ta sig till ratt gate och om han nagonstin lyckades ta sig igenom tullen? Nar flygvardinnan fragade om han ville ata Chicken or Beef sa fattade han inte ett dyft, likasa nar de fragade om dricka sa till slut sa gjrode den stackars flygvardinnan sa att hon gav honom exakt samma som jag ville ha hela tiden, sa vi far hoppas att han gillade mina val! Han grymtade lite illa åt äppeljuice...

När vi landat i Bangkok var jag som ett litet barn, jag var så otroligt nervös, ivrig och lycklig över att snart få stiga ut i ankomsthallen och träffa Fredrik.Jag skyndade mig igenom tullen, och blev överlycklig när jag såg att min ryggsäck nästan var först ut på bagagebandet. Runt omkring mig hade jg andra ungdomar som skulle ut och luffa omkring, vissa på egen hand, andra med sällskap. Jag går ut i ankomsthallen 7.10 och ser mig nyfiket omkring, långsamt sjunker mitt humör när jag ser att han inte är där och jag som längtat så efter det ögonblicket! Jag letar lite, ställer mig vid närmsta utgång och smsar sedan som avtalat. "Jag är fast i trafiken, jag är på G!" får jag till svar. Butter blir jag orättvist nog, kanske är det tröttheten efter allt flyg men framförallt besvikelsen.

Forst efter 8 lyckades taxin na mig vid flygplatsen. Mitt irriterade humör blir som bortblåst på en gång och vi sätter oss i taxin. Det känns bra skumt, att jag efter så lång längtan sitter bredvid honom, jag tror det kändes ännu mer udda för honom. Jag såg det på honom. Vi försökte smälta situationen men överlycklig var jag.När vi väl befann oss i Bangkoks rusningstrafik förstod jag genast varför han blivit försenad. Det kryllade av bilar till höger och vänster, det ena galna ekipaget efter det andra. Flak fullproppade med människor som susar förbi i 120 på motorvägen. I en stad med 10-15 miljoner (?) så är det förståeligt med lite oreda. Som jag sa till Fredrik, asiaterna är såna. Små och många, dom är som myror. Det kryllar av dom och dom är överallt. No harm.


Vi hade först tänkt bo fint de första nätterna men Fredrik började sedan (medan jag fortfarande var hemma) klagade på att han inte hade råd med sån lyx och när jag ville hjälpa till att hitta ett boende så insisterade han på att han skulle fixa ett boende och bytte sedan samtalsämne. Jag misstänkte honom redan då, han skulle boka ett fint hotell och överraska mig istället.Vartefter tiden gick så blev han dock alltmer övertygande om att det inte skulle bli någon "fin" start för mig och jag började tro honom. Taxin släppte av oss i centrala Bangkoks turistkvarter och vi började gå. När vi gick förbi ett riktgt fint hotell sa jag skämtsamt "Är det här vi ska bo, eller?" varpå Fredrik log, gick in genom dörren och visade mig den flotta receptionen. Ja, det var där vi skulle bo, haha1Hur fint som helst var det och precis vad vi behövde, dessutom var det inte direkt dyrt. 200 kr natten. Thailand är bra härligt ibland!


Jag var riktigt trott men bestamde mig for att forsoka halla ogonen oppna hela dagen for att hjalpa jetlagen pa vagen!
Vi at mat (currykyckling och ris saklart) och sedan akte vi till MBK, ett SJUKT stort kopcentrum med 8 vaningar. På ena sidan vägen bestod köpcentrumet av flera våningar med fake-märkeskläder och på andra sidan vägen av flera våningar med äkta märkeskläder.
Vi kollade laget dar men kunde verkligen inte hinna med allt.


Pa kvallen sa skulle vi pa bio men eftersom jag trodde att jag skulle somna sa stannade vi pa hotellet och kollade pa filmkanalen. Jag holl mig vaken anda till halv 12!
Just det, vi bokade aven en biljett med nattbussen upp till Chiang Mai nu pa fredag.

Idag ringde vackarklockan kl 8, vi vill utnyttja tiden som ar kvar har i Bangkok. Vi at frukost (frukostbuffe ingick) och sedan akte vi aterigen till MBK for att forsoka gora "klart" stallet. Det blev en hel del shopping bla. jeans och shorts. Längs med hela gatorna i åtminstone turistområden finns det stånd som alla säljer snarlika saker. Det är saronger, billabongshorts (den oäkta varan naturligtvis), kjolar/klänningar, bikinis och annat som turisterna är oerhört intresserade av, så även jag. Här gäller det dock att pruta eftersom det knappast är några kvalitetprodukter och detsamma säljs i stånder bredvid också. Pruta var inte min talang, för att underdriva. Fredrik bara suckade åt mig när ännu en thailändsk försäljare gladeligen tog mitt bud. Om de snabbt accepterar budet och verkar extremt nöjda så har med andra ord jag förlorat matchen men vad är det att bråka om egentligen? 20 eller 40 kr för en klänning, äsch!


Nu ska vi ivag pa en flodtur och till kvallen sa ska vi ivag till Hard Rock Cafe sa jag far fylla pa min samling annu mer!

Vadret? Ja det ar saklart skitkallt, ca 30 grader i skuggan.

Av Annika - 3 februari 2008 17:59

Jahaja så var man hemma i Sverige igen då, fast fortfarande så känner jag av resan och dess konsekvenser sp det känns inte som att jag hunnit landa ordenligt. Jag har sån otrolig jetlag, har EXTREMT svårt att hålla ögonen öppna just nu och jag undrar hur jag ska klara mig i 3 timmar till.


Lagom tills jetlagen börjat lägga sig och jag börjat få ordning på livet hemma igen så är det dags att dra iväg till Asien, bara 9 dagar kvar tills dess.

Så den här dryga veckan går åt till förberedelser inför resan i princip.


Mina ögon ser inte vad jag skriver så jag får uppdatera imorgon!



Av Annika - 7 januari 2008 22:17

Humöret är uppe igen, vilket det var redan någon timme efter förra inlägget. Jag är verkligen kortsint (om ordet ens existerar) och rätt var det är så går mitt dåliga humör ofta över till ett lugnare och bättre.



Av Annika - 7 januari 2008 15:46

Ibland ger livet en prövningar, helt klart.


Sjukgymnastiken gick inget vidare. Min rygg är inte bra, strålningarna försvann inte ens under hela mitt över en timmes långa träningspass.

De var borta i någon timme men så fort jag reste mig upp förut så kom de tillbaka.

Ryggen är sämre än på mycket länge.. Jag håller varenda tumme.

Framförallt så är det nog mest påfrestande psykiskt egentligen att få ett sådant otroligt bakslag. Jag är inte den som gillar att bara ligga i sängen, jag bangar aldrig för att göra saker, och nu blir man begränsad. Fan också.


Med allt annat jävligt som hänt idag så mår jag riktigt uruselt, minst inte när jag senast mått såhär.

Jag försöker fokusera och se fram emot Kalifornienresan, överlycklig egentligen att jag har den, den kan distrahera mig lite från allt det andra.

Vem vet, när jag som minst tänker på ryggen när jag är därborta så kanske problemen slutar, det brukar ju kunna gå till så om man har tur.


Nu ska jag försöka rycka upp mig lite.



Av Annika - 6 januari 2008 14:33

Min rygg är inte min vän. Jag vill att den ska vara min vän men den vill inte vara min. Vi har samarbetssvårigheter och när ryggen är sur, då är den sur.

Senaste dagarna så har ryggen varit sur mycket, så mycket så den sänder ut riktigt elaka vibbar i benen mest hela tiden.

Jag har blivit arg, sagt ifrån och försökt få den att bli på bättre humör men tydligen är ryggen långsint.


Jag håller varje tumme jag har för att jag åtminstone ska slippa en sur rygg på mina långa flygresor, annars vet jag inte vad jag tar mig till.

Att vara utomlands eller inte spelar ingen roll däremot. Ryggen är densamma om jag befinner mig i Los Angeles, Bangkok eller hemme i Stockholm.


I fredags var det girls night out, nästan. Först åt vi ute på Sonjas Grek, supergod mat och till och med drickbart vin. Efter det så gick vi vidare till Söderhof där de spelade väldigt bra musik á la 80/90-tal. Vi skojade om att Spice Girls borde spelats och jovisst innan vi lämnade stället hade vi hört både "Wannabe" med Spice Girls och "Mm Bop" med Hanson. Lovely.

Vid midnatt gick jag och Emelie vidare till K15 medan Maria kastade in handduken. Väl där så träffade vi på Alex och hans kompis som vi umgicks med resten av kvällen. En bra kväll och en smörig dörrvakt haha.

"URsäkta, kan inte du sluta söta dig sådär mycket?"

"Har du en flytväst? Jag håller på att drunkna i dina ögon"

Yeah yeah ;)

I väntan på sista nattbussen vid 03.30-tiden stötte jag på världens fullaste tonåring med tom blick. Eftersom hennes risiga sk. kompisar inte tycktes bry sig om att ta hand om henne när hon vinglade ut i vägen och la sig där så fick jag rycka in. Vissa är verkligen omgiven av "äkta" vänner, jag kan inte ens förstå hur man inte kan ta hand om sin egen vän när man går ut tillsammans. Självklart har hon satt sig i sitsen att bli så korkat packad helt själv men det hör inte riktigt till.

Det spelar inte ens någon roll om det är en vän till mig, jag tänker inte se på när någon däckar mitt på vägen.

Hon kvicknade i alla fall till och jag tror och hoppas att hon kom hem ordentligt. Jag vet vem hon är och tyvärr är det inte första gången jag tagit hand om tjejen. Slutet gott, allting gott.

Vi skulle ha gått ut igår kväll också men kände oss trött så vi bestämde oss för att stanna hemma i soffan.


Imorgon börjar sjukgymnastiken igen, jag längtar till gymmet!

Det är så mycket lättare att ha disciplin där, där tar jag verkligen i och slarvar inte det minsta med träningsprogrammet medan hemmaprogrammet blir lite halvordentligt. En övning där och så en annan där.

Nu när ryggen strular så mycket ligger jag helst i sängen halva/hela dagen och träningen blir jobbig att genomföra men jag gör mitt bästa.


16½ vecka efter operation.




Av Annika - 4 januari 2008 01:19

Idag har ryggen då inte varit snäll, strålningarna som brukar försvinna någorlunda snabbt höll i sig ända fram till sen eftermiddag.

Då tänkte jag "Ahaa, jag har varit på tok för lat och rört på mig för lite" varpå jag sätter mig och trampar på träningscykeln i några kilometer.

Tyvärr så hjälpte inte det heller, strålningarna höll i sig och ryggen blev till och med stel och jäklig.

Inga goda tecken alls att det går åt det hållet, hoppas det blir nedförsbacke igen snart!

Även om det är otroligt frustrerande att smärtan vägrar släppa och ryggen vägrar ge med sig (nu är ju besvären i princip som innan operation) så känns det ändå som att man vant sig på något vis, man kan inte låta det helt sänka en för då skulle man inte orka med livet.

Det är bara att kämpa på så gott man kan och fortsätta tro att det här är en svacka som jag kommer att ta mig ur med gott resultat!


Ibland blir jag nedslagen dock. Till exempel häromdagen när jag funderade på vad jag ska ta och söka för jobb när jag kommer hem från Asien.

Jag är ganska begränsad känner jag, jag får nog hålla mig till kontorsjobb resten av livet, annat blir för påfrestande. Jag funderade på ett jobb i butik/mataffär men att bära kartonger och lasta upp varor på hyllorna kommer vara extremt påfrestande speciellt med tanke på att ryggen inte går att böja. Tråkigt.. om ryggen bara kunde ta och släppa sin försvarsmekanism så jag åtminstone kan få böja min rygg, den funktionsnedsättningen förstör massor! Lite smärta kan man leva med ibland..

Nu ska jag ta och sussa.

Godnatt!


16 veckor efter operation.


Av Annika - 2 januari 2008 23:42

Jag har otrolig resfeber, mina resor är mitt liv just nu och allt som kretsar i mitt huvud. Antagligen blir det extra starkt eftersom att jag gått hemma så mycket senaste halvåret plus att Kalifornien är ett ställe som jag velat se sen jag var liten (fantiserade till och med om att jag var adopterad därifrån, haha!) och i Asien finns ju Fredrik, så kan man annat än längta?


Ryggen däremot gör mig lite fundersam. Den knasar sig mer och mer, jag hoppas dock att det är en av de svackor som läkaren pratade om att jag skulle ha under hela första året dvs. något som går över med tiden.

Strålningarna imorse var inte snälla, precis som innan operationen fick jag lägga mig och vila mellan varje grej jag gjorde och återigen så är jag ibland stel och tung i ryggen efter att jag suttit eller legat ner länge.

Jag har införskaffat skyddstejp som jag ska ha över ärret när jag vistas i solen därnere i värmen.


Imorgon ska jag ta och ringa min chef och höra efter om det eventuellt finns något vikariat eller fast anställning att erbjuda mig när jag kommit hem från resorna. Annars blir det till att söka annat jobb!


Ha en bra start på 2008!


ca 16 veckor efter operation

Av Annika - 31 december 2007 13:18

Jahaja, så var även det här året slut. Idag är det återigen nyårsafton.

Förra året var jag inte vidare hoppfull inför år 2007 och trodde att det skulle bli precis som vanligt, men å så fel man kan ha!


Egentligen är det tre väldigt viktiga saker som har skett i år:


Jag och Fredrik. För exakt nio månader sen idag blev jag och Fredrik ett par men vi träffades redan innan det. Nästan hela 2007 har varit vårt år och jag har haft det jättebra.


Studenten. I år tog jag då slutligen studenten efter 12 års pluggande, både själva grejen att äntligen få ge sig ut på lite äventyr och själva äventyret med studentskivor, studentflak och studentdagen är något speciellt.

Att jag dessutom lyckades gå ut med de betyg som jag fick med mig gör inte saken mindre.


Ryggoperation. Dagen då jag höll på att dö bort från detta liv men istället hade änglavakt, överlevde och fick en friskare och snällare rygg med mig i bagaget.


Inför 2008 så hoppas jag på mer Fredrik, mer frisk rygg och mer resor!

Dessutom blir jag 20 vilket ska bli skönt. Sen stannar jag gärna däremot ;)

"Hit men inte längre"


Slutligen så vill jag önska alla Gott Nytt År, hoppas att 2008 blir ett bra år för er!


Den här hittade jag när jag lurade runt på nätet och tyckte den var rätt kul, värt att tänka på innan kvällens champagneglas.


Saker som är svåra att säga när man är full..
oöverträffat
innovativt
preliminärt
vastskaft
Saker som är väldigt svåra..
västkustisk
konstitutionerad
substantivera
tillvägagångsätt
Saker som är i stort sett omöjliga att säga när man är full..
tack, men jag vill inte ha sex
nej, ingen mer sprit för min del
Ledsen, du är inte riktigt min typ..

GOTT NYTT ÅR!

Presentation

Omröstning

Hur hittade du till min blogg?
 Genom att jag nämnde den
 Via en sökmotor
 Via en länk/någon annans blogg
 Via bloggagratis
 Annat sätt

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards